TORSTEN JURELL PÅ J.A.G.S
Om det är någon som förtjänar att kallas kulturarbetare i sitt skapande liv, är det Torsten Jurell. Han är skulptör, målare och grafiker och har en enorm produktivitet på dessa områden som gett honom ett ovanligt stort publiktycke inte bara i Sverige utan också runtom i världen.
Att han sällan recenseras på de fina kultursidorna i
huvudstads-tidningarna, beror väl på att han är svårplacerad. Han följer
inte de trender som tidvis är aktuella. Å andra sidan har den realism
som han företräder ett så spännande kommunikativt innehåll att jag
spontant tänker på medeltiden då läskunnigheten ännu var föga utvecklad
bland folk.
Bildspråket i de berättande bilder och figurer som målades och ställdes upp i kyrkorna runtom i Europa, kunde alltid tolkas muntligt av menigheten och skapade med bilderna en långtidsverksam informativ kommunikation.Grunden var de myter som var muntligt spridda och levande bland folk under många århundraden, ungefär som vi i nutiden talar om irakkriget, jantelagen och kafkastämningar som har blivit allmän egendom, fast det är ytterst få som har egentliga minnen av vad som hände eller ens har läst Aksel Sandemoses "En flykting korsar sitt spår" eller Kafkas "Processen".
Alla har inte heller den förmågan. Ännu är en tredjedel av jordens befolkning analfabeter, i vissa länder mer än 90 procent. Även i industri-länder som Sverige finns det personer som gått igenom skolunder-visningen men ändå inte kan läsa ellere skriva. Det avspeglar sig också i tv och massmedia där bilderna numera har en dominerande plats.
Det bästa är därför att ta sig till J.A.G.S Museum och se utställningen,
helst tillsammans med någon som man kan tala med om bilderna och
skulpturerna.
De är, det ska sägas på en gång, trots sina syftningar aldrig
provokativa utan snarare humanistiskt präglade. Att just J.A.G.s Museum
har blivit skådeplatsen för denna utställning är inte förvånande.
Bild-språket kan också betraktas estetiskt som scener med gestalter av
olika utformning och ansiktsuttryck, men den egentliga tolkningen kräver
också en annan medverkan av betraktaren.
Så förde upplevelsen av de
stora relieferna i målad ek mig först till den medeltida
passionshistorien som Mattias Grünewald skapade 1515 i Isenheimaltaret i
södra Elsass, medan det i själva verket var läsupplevelsen av ett
litterärt storverk - nämligen Kafkas "Processen" - som ligger bakom.Torsten Jurells inspirationer och vägar till sina verk är lika
mångfacetterade.
Han är född 1951 i Mölnlycke utanför Göteborg men bosatt i Stockholm sedan 81. Han är utbildad på KV 69-71, Valand 71-76 och Konsthögskolan i Stockholm 1975, där han sedan fortsatte med projektstudier i grafik 2008-09 och specialstudier 2009-10.
Samtidigt med studierna hade han 1970-74 extrajobb som teatermålare och
scenarbetare och fullgjorde sedan, fram till 1981, tolv scenografiska
uppdrag på Göteborgs stadsteater.
Sedan 1976 är Torsten Jurell konstnär på heltid, en karriär som han
inledde med träsnittssviten "Rött blod - vit frost" om inbördeskriget i
Finland 1918.
1981 flyttade han till Stockholm och gjorde de första relieferna i
slutet av 80-talet. Det första projektet "Herr K - en passionshistoria"
ställdes ut på Svenska Kulturhuset i Paris och följdes av 20
utställningar i
Frankrike runt. Den sviten, en sammanhängande berättelse, är nu placerad på Ester Mosessons gymnasium på Lindholmen i Göteborg.
1999 högg Jurell en ny version i samma format till en utställning i Kulturhuset i Stockholm. Det är denna version som under namnet "Anklagelsesviten" nu visas på J.A.G.s Museum i Segerstad. Den har blivit en berättelse om en man som fått parkeringsböter men saknar bil och så hamnar i denna "kafkaliknande" situation.Torsten Jurell har i dagarna avslutat en större utställning "Goda nyheter från Underjorden" på Östasiatiska museet i Stockholm. Den var baserad på influenser av resande i allmänhet, men Kina i synnerhet, där han har hyrt ateljé i Beijing och ställt ut ett flertal gånger sedan 2007. Till hösten ställer Jurell ut i Göteborg, Beijing i Kina och Kolkata i Indien.
Han har också varit i Kapstaden, i Mexiko och i USA, där han ställde ut i Svesnka FN-ambassadens residens i New York, Bland de många projekt som han har behandlat kan nämnas "De fyra ryttarna" 1982 (om Sovjetunionens ockupation av Ahghanistan), den tyska rättvisan om Ossietzky-fallet 1992-99, "Tre vilsna conquistadorer möter Maya" 2003-06 (en skulpturgrupp i målat trä, brons och aluminium om spanjorernas erövring av Mexiko) samt skulpturgruppen "Flickorna i Calais" (från 2006 och framåt).
Delar av dessa projekt ingår också i utställningen. Anspelningar på den moderna tiden är ibland också bara insprängda som små metall- plattor med ristningar i vissa träskulpturer - som den som visar bilden av den lilla nakna flickan som bränts av napalm i Vietnam eller tortyrscenen från Abu Ghraib-fängelset utanför Bagdad i Irak.De stora fristående kvinnofigurerna ur skulpturgruppen "Flickorna från Calais" är alla huggna i stammar av azobé (ett centralfrikanskt, kortfibrigt hårt träslag).
Men Torsten Jurell är inte bara skulptör utan arbetar parallellt även som målare och framför allt grafiker. Som trä- och linoleumsnittsgrafiker är han, liksom vår Eva Forsberg, medlem av XYLON, men har på senare tid också tagit upp torrnålstekniken.
Bland de grafiska verken som han har tagit upp i olika tekniker kan nämnas "The Love-Quest of the Coackroach-Girl" (Den kärlekssökande kackerlacksflickan) - ett bokkonstprojekt utfört på Kungliga Konsthögskolan Stockholm 2008-09 (med 27 blad där varje sida visar en ny plats), Chelsea Hotel i New York, Abu Ghraib-fängelset i Irak och många fler.Det finns inte många i den samtida konsten som fördjupar sig så i de problem som vi upplever eller dagligdags blundar för. Det skulle vara Bertil Vallien som har samma seismiska känsla för världen.
Det finns alltså många skäl att besöka Torsten Jurells utställning på J.A.G.S Museum i Segerstad, fastän det är långt ner på sydöstra sidan på denna vår långsträckta ö.
Erich Schwandt