SKUGGSPEL
Som en fortsättning ur Narrspel ... kommer Skuggspel. (Foto från utställning Avesta Art 2018)
Skuggteaterns värld
I den indonesiska skuggteatern, Wayanga, sker två slags föreställningar på en och samma gång. Baksidan; som utgör den ena framsidan där den stora orkestern och sångarna sitter. På den sidan ser man också Konstnären som sköter silhuettdockorna. På denna sida är figurerna färgglada och detaljerat framställda. De spelas mot en skärm av bomullstyger i skarpt ljussken. Bakom skärmen, på baksidan, har teatern en ny, annan framsida vilket är spelets egentliga framsida.
Som
svarta silhuetter framträder aktörerna i motljus där de på andra sidan
av skärmen rör sig. De platta figurernas genombrutna hålformer, vilka
egentligen inte syns från den ljusa "framsidan", framträder tydligt som
distinkta ljusa former i silhuett. Från detta håll, figurernas
"baksida", silhuettsida, blir spelet den verkliga framsida där de olika
karaktärerna framträder med en annan, särskild skärpa, i synnerhet då de
rör sig nära, tätt intill skärmen. Rör de sig däremot bort från
skärmen, närmare ljuskällan, växer de samtidigt som figuren blir gråare
men på grund av att de växer i storlek och därmed dominans, upplöses de
paradoxalt i oskärpa.
Denna dubbelhet i karaktärerna, förhållandet mellan svart/vitt och färg, ljus och skugga, musiken, rytmerna, sången, manligt-kvinnligt, gott och ont, tidsaspekten, allt detta öppnar upp ett berättande som är både enkelt och komplext.
• Katalogtext till Skuggspel i utställningen Illusion/Allusion i Avesta Art FINN HÄR
Mitt arbete med skulpturer i keramik för inom- och utomhusmiljö, kombinerat med ny interaktiv teknik är vad som kommer gälla en tid framöver ..."
Katalogtext till Avesta Art: FINN HÄR
