PITEA-TIDNINGEN

Unfortunately this text is not available in English...


Livets goda i konsthallen och det onda i kafeet
Skriven av Karina Sundkvist
23/2 2008



Träsnittet ”Hjältegravar” är som de andra i sviten ”Rött Blod – Vit Frost” skuret i päronträ. De gjordes 60 år efter händelsen, men är minst lika aktuella nu 90 år senare. Vernissage på Krokodil i morgon. Foto: Robert Lundberg

Torsten Jurells konst intar både Piteå konsthall och Krokodil i helgen. I kulturkafeet uppmärksammas att det är 90 år sedan inbördeskriget i Finland, med katastrofala följder som än i dag tystas ned. I konsthallen vimlar det av mat och kvinnor.


Målaren, skulptören och grafikern Torsten Jurell brukar alltid blanda det politiska och vad han kallar apolitiska i en utställning.

- Precis så är ju livet, eller ett samtal. Det ena ger det andra. Men nu har jag två utställningar samtidigt istället, säger han och drar sig till minnes att han ställt ut i Piteå två gånger förut.

- På 70-talet var det bland annat de bilder jag visar på Krokodil nu. De kom till när jag under min utbildningstid läste om det finska inbördeskriget 1918 och slogs av att jag visste mer om vad som hände i Vietnam och Chile än i vårt grannland.

Oläkta sår

Sedan dess har sviten av träsnitt som är titulerad "Rött Blod - Vit Frost" kontinuerligt turnerat i Sverige, Finland och Frankrike. Att det varit möjligt att ställa ut den i Finland tror Torsten Jurell beror på att han är svensk utan anknytning till vare sig vit eller röd sida.

Ämnet är fortfarande så känsligt att 90-årsminnet knappt uppmärksammas alls, trots att det borde vara mera aktuellt än någonsin, menar konstnären.

- De fattiga torpare, arrendebönder och arbetare som gjorde uppror mot missförhållandena, drabbades av fruktansvärda repressalier, att jämföra med vad som hände Franco-motståndarna i Spanien exempelvis.

- Skillnaden är att i alla andra länder i världen där något liknande hänt, har det blivit regimskiften och rättegångar när man väl lyft på stenarna.

- Men de som var aktiva i arkebuseringsplutonerna och fånglägren i Finland fortsatte i politiken. Även dagens politiker har anknytning till dem. Ingen har behövt stå till svars för avrättningarna och tortyren, eftersom förlorarna aldrig blev segrare i ett senare skede.

Om tigandet fortsätter befarar Torsten Jurell att folk kan börja döda varandra igen, så som ofta skett på annat håll.

- Man kan jämföra med forna Jugoslavien. Såren är inte läkta, säger han.

Förlustelser

Även den mer lustfyllda sidan av Torsten Jurells konst är ständigt aktuell vid stora internationella och nationella utställningar, men själv framhåller han hellre alla små orter. Han talar med stolthet om bland annat sina gästspel i Norrbotten, som han också ofta återkommer till genom sin karateklubb.

Hustrun Eva Olasons mamma är för övrigt bosatt i Piteå.

- Eftersom jag varit verksam i 32 år har jag en publik. Folk kommer resande till mina utställningar och jag har ställt ut från Tornedalen och Laisvall och neråt.

Ny och retrospektiv

Utställningen som har vernissage i konsthallen i dag, kallar han för retrospektiv med betoning på nygjort. Titeln "Slottsstek och primörer" syftar på mat och kvinnoporträtt och urvalet innehåller skulpturer i brons och hårda träslag, reliefer, målningar, linoleumsnitt och träsnitt. Till och med hans allra första grafiska blad, med torskhuvuden som motiv, är med. Med utgångspunkt från det kan betraktaren följa hur det andra växt fram.

- Jag har gjort träsnitt med torskhuvudena också. Jag jobbar alltid med samma bild i olika material. Som medusan, hon finns både på linoleumsnittet och reliefen, säger han och visar.

Formspråket är lätt att känna igen oavsett teknik. De djärva formerna betonar de naturella färgerna och vice versa.

- Jag har alltid målat, men egentligen har jag lättare för att ta bort än att lägga till. Skulpturerna är konkava, för jag jobbar i ett stycke och skär eller hugger bort så lite som möjligt.

- För mig är det mycket svårare att modellera fram något, men med linoleumsnitten har jag jobbat på det svåra sättet. De är först tryckta på svart platta och sedan med vit färg. Då uppstår en blå ton, ett optiskt fenomen.

Tusch i Kina

Torsten Jurell säger att hans inspirationskällor i konsten är Kina och Japan. I Japan har han varit två gånger för att träna karate, men i somras åkte han till Kina för första gången och då var det tuschmålning som gällde.

Snart ska han dit i tre månader igen, men först bär det av till utställningar i USA och Italien och efter det väntar flera hemma i Stockholm.

- Jag är fascinerad av tusch och ska fortsätta med det måleriet, säger Torsten Jurell.
 
[ Back ]