Berättarglädje och politisk moralism blir till burleska fantasier i Torsten Jurells konst. På Galleri Astley visar han nya verk.

Ointresserad av dagens konstteorier lånar Torsten Jurell friskt då han hittar inspiration: medeltida träskulptur, afrikanska masker, mexikansk keramik, modernistisk stilisering och filmaffischer från 1950-talet. Den politiska moralismen från 1970-talet skymtar bakom hans burleska fantasier, framkallade lika mycket av orättvisor i samhället och politiken som av mänskliga egenskaper, kärlek, aggression eller begär.

Träet har varit hans material sedan 1970-talets slut. I hans träsnitt finns kopplingar till kistbrevens budskap under 1800-talet och den politiska aktivismen under mellankrigstiden. Han började sin bana med några serier,

Genom sina bilder och texter kring aktuella politiska händelser kom han att höra samman med Folket i Bild/kulturfront.

Först tio år senare började han skulptera stora reliefer och så småningom rundskulpturer. Fortfarande har hans skulpturgrupper tydliga fram- och baksidor.

Flickorna i Calais och Tre vilsna Conquistadorer möter Maya är huvudattraktionerna i Galleri Astleys utställning. Fem flickor och ett informationstorn utgör den första gruppen. Arbetet började med tornet som påminner om torn på gator och torg i det tidigare östblocket.
Den lustiga formen väcker tydliga associationer till övervakning och ofrihet. Flickorna är fem till antalet. Liksom borgarna i Calais i Rodins berömda bronsskulptur. Till skillnad från de nedslagna som borgarna visar de upp sig som Lautrecs flickor i Torsten Renqvists träskulptur. i positioner där frihet och underkastelse flätas samman.

Där Renqvist föredrog ljust trä och byggde sina skulpturer av välpassande delar, hugger Torsten Jurell sina kvinnor i ett stycke i svart azobé, ett hårt afrikanskt träslag. Viljan att ta bort och behålla det väsentliga har drivit fram resultatet. Kvinnorna är målade i starka färger och de bär sina attribut. Mer i helheten än i detaljerna ligger det nya.

Sillhuetten av en fånge från Abu Graib fängelset, som bärs som en sköld av en av flickorna, återkommer även i Tre vilsna conquistadorer möter Maya. I denna grupp upptäcker vi andra detaljer: bilden med den nakna flickan som med lyfta armar flyr längs en väg i Vietnam för amerikanska bomber och av ett krucifix som de historiska erövrarna av Mexiko hade med sig.

Det tre conquistadorernas utformning erinrar om både karusellfigurer och löjliga krigsmaskiner. Ovanför skulpturgruppen svävar en trehövdad bronsfigur med vingar i ljusslingor.

Det är ett av de starkaste och roligaste verk jag sett på länge. Allvar och lekfullhet går hand i hand med historisk förankring, såväl politiskt som konsthistoriskt. Det till synes komiska upptåget hade och har världsomfattande följder.

Temat kring de tre conquistadorerna bearbetas också i en grafisk svit, denna gång i litografi. Här kommer Torsten Jurells fingertoppskänsla för linjens spänst och dynamik till nytta.